Sandra Molinders Blogg

Även det vackra har törnar som gör ont och är obehagligt.
Visst finns det dom som har underbara graviditeter och mår hur bra som helst, men dom är få.
Dom flesta får någon slags komplikation under sin graviditet.

Visst är detta det häftigaste jag varit med om! Det råder inga tvivel på det. Att känna hur någon buffar runt där inne i magen är en otrolig lycka! Man får ett så starkt band till en liten individ som man inte ens vet vem det är.
Och har man turen att även ha en sån underbar blivande pappa till barnet som jag har så är det ju fantastiskt att kunna dela en sån glädje.

Jag kan ju bara se detta ur min egen synvinkel och det är det jag tänkte skriva om nu.

I början var det en otrolig skräckblandad förtjusning att få reda på att man var gravid. Sen rådde några veckor med kaos i ens huvud, miljoner tankar om hur detta skulle gå.
Sen kom illamåendet och man började känna att kroppen förändrades.
Illamåendet har tyvärr stannat kvar sen början, men jag slipper ju i alla fall må så dåligt som min stackars syster gjorde under sina graviditeter.
Men visst är det påfrestande! Så fort jag till exempel sovit dåligt så kommer det.
Och ett graviditetsillamående är inte alls samma som ett vanligt illamående, jag upplever känslan som det känns i "normala" fall precis innan man kräks.

Den tröttheten man känner som gravid är också extrem och går inte att beskriva.
Också sånt som fruktansvärt ömma bröst, sendrag, växtvärk i magen, smärta i ryggen osv.

Men jag känner redan nu att det är värt det, även om jag ibland får hormonatacker jag inte kan kontrollera och även ibland gråter mig till sömns för att det är jobbigt.

Vi kommer att få vårat egna lilla mirakel!