Sandra Molinders Blogg

Detta har varit det bästa året i mitt liv. Ja, ni kan ju gissa varför. ;)

Än så länge är det lite osäkert hur det blir ikväll. Mest troligt så blir vi hemma, äter god mat och bara myser.

Jag tänkte försöka vara duktig och bege mig ut på en promenad snart i det fina vädret.
Men alla som är här hemma (Kristoffer är och skjuter med några kompisar) sover och deras trötthet smittar av sig. ;)

Där sitter jag fast.
Jag gick och la mig i tid igår och kände mig duktig. Men då var flera av dom jag spelar mot inne så jag blev fast till klockan var strax efter midnatt.
Bra jobbat. ;)

Edvin och jag sitter uppe på loftet eftersom Kristoffer har jobbat natt och sover.
Funderar på hur vi ska göra dom här dagarna när Edvin är större? Ja, det är väl bara att klä på sig och gå ut då antar jag. =)

Tänk att jag och min älskade man snart varit gifta i ett år.
Idag fixade vi barnvakt hos mormor och morfar och en hotellsvit för mig och Kristoffer till våran bröllopsdag.
Jag längtar verkligen! Det ska bli mysigt.

Edvin har börjat med ett nytt ljud, han formar munnen som ett O och sen låter det som han säger "hohoooo".
Det låter verkligen helt underbart. Min lilla solstråle. ♥

Kristoffer är med sitt skiftlag i Örebro och äter chinabuffé och går på bio.
Bion är jag inte så avis på, jag tittar hellre på film hemma. Men buffén, åh vad det vore gott...



Jag hittade en jättesöt visa idag som jag blev helt såld på, Det första andetaget av Linn Maria Wågberg.
Här är en bit av den:

Morgonen var tidig Dagen ännu trött
Dimmorna la slöjor över fält och äng
Träden brann och skiftade I gult och rött
Smektes av ett stilla, nästan ljudlöst regn

Och då tog Du Det första andetaget
Och det fyllde Dig med liv
Och jag såg I det rena anletsdraget
Där fanns löfte om en ny och hoppfull tid

Kanske trodde nån att det var en vanlig dag
Men för mig så hade just ett under skett
Livet skulle aldrig bli sig likt, och jag
Höll ett barn, det vackraste jag nånsin sett

Det är att vara mamma.
Jag är så lyckligt lottad som fått denna gåva.


Kristoffer ligger och sover efter att ha jobbat natt så jag och Edvin sitter uppe på loftet.
Eller nja, jag sitter och plutten sover i min famn.
Jag tänkte ta en promenad medan mannen sov, men ute faller det snöblandat regn så jag är inte så vidare sugen på att bege mig ut måste jag säga.

På söndag är det tredje advent och julafton närmar sig med stormsteg. Våran första jul tillsammans med Edvin. Det känns verkligen speciellt. ♥
Och på måndag blir Edvin 6 månader. Han växer så det knakar.